Första dagarna efter ett lov är alltid rätt dryga, men när man väl kommit igång igen tycker jag nästan tiden går för snabbt. Man hinner liksom inte njuta av dagen, tiden ska alltid längtas bort. Vi längtar till helgen, vi längtar till sommarlovet, vi längtar till semestern. Helt plötsligt står vi där och all tid vi spenderat med att bara längta oss därifrån är bortkastad. Mitt nyårslöfte iår är enkelt. Jag ska ta vara på all min tid och ha en positiv inställning till även de tråkigare sakerna jag gör. Jag satsade stenhårt på detta under December månad, och ni ska veta hur mycket bättre jag mådde, det var helt otroligt!

Vad tror ni? Visst låter det helt okej ändå? Eller är det bara jag som är i djup 18-års kris?